Framtiden inom gruvnäringen
Sverige är ett av Europas viktigaste gruvländer. Tillsammans med stålverken utgör gruvnäringen en stor del av den svenska exportindustrin. Gruvnäringen är Sveriges äldsta industri med historia från 1200-talet och framåt. Nu står gruvindustrin inför en ny spännande framtid.
Holmasjön
Holmasjön Prospektering är en uppstickare som identifierar mineralfyndigheter bland annat i Bergslagen. Vi är ett familjeföretag med traditioner inom gruvnäringen. Nya och gamla metaller behövs överallt i vårt moderna samhälle. Vårt tekniska kunnande och Bergslagens naturrikedomar är mycket bra förutsättningar för prospektering.
Marknaden är enorm med kraftigt ökad efterfrågan på bland annat kobolt, litium och grafit. Enbart för batterier till elbilar och energilagring kommer Europa behöva 18 gånger mer litium 2030 än idag och 60 gånger mer 2050. Tillgången till metaller och mineral är avgörande för vårt moderna samhälle.
Vår prospektering fokuserar på bas-/ädelmetall samt sällsynta jordarstmetaller såsom kobolt. Vårt mål är att tillgodose behovet för grön teknik i Sverige och internationellt. Vi verkar för goda villkor för människor och miljö.
Strategi
Den metodik som ligger till grund för vår strategi bygger på att gå igenom historiska fyndigheter och sen validera dessa med moderna metoder.
Vi identifierar områden genom historiska kartor och analyser från SGU. Vid intressanta fynd görs flera geofysiska mätningar, i flera led säkerställs fyndigheterna.
Om mätningar är bekräftat positiva så provborras området och analyseras.
Borrkärnors resultat ligger till grund för huruvida bolaget ska ansöka om bearbetningskoncession och göra miljöprövning för storskalig utvinning
Varp på Kallmora 3
Holmasjön har identifierat en intressant varphög inom sitt undersökningstillstånd Kallmora nr 3, i Norbergs kommun. Varphögens tillkomst har ursprung från dess att det under 1800- till 1900-talets mitt bedrevs gruvdrift på området. Varphögens storlek uppskattas till ca 30 000 m3 (150 000 ton material) och är cirka 100 meter lång, 50 meter bred och i genomsnitt 6 meter hög
Holmasjön Prospekterings ägarbolag Masify Capital B-aktie handlas på Bequoted’s OTC-lista under ticker MASI-B med ISIN-kod SE0008991335.
Våra projekt
Holmasjön Prospekterings affärsidé är att genom egen prospektering identifiera och utveckla mineraltillgångar. Bolaget fokuserar sin verksamhet mot bas-, ädelmetallförekomster samt sällsynta jordartsmetaller som används i datorer, mobiltelefoner, elbilar och annan avancerad elektronik.
Kleva 3
Kleva nr 3 är ett undersökningstillstånd på 64 hektar i Vetlanda kommun, Jönköpings län. Inom detta undersökningstillstånd finns den nedlagda Kleva gruva där det bröts 0,75% koppar och 2-3% nickel fram till 1919.
Holmasjön nr 1
Holmasjön nr 1 är ett undersökningstillstånd på 142 hektar i Vetlanda kommun, Jönköpings län. På detta undersökningstillstånd söker bolaget koppar, kobolt, nickel och guld. Detta undersökningstillstånd angränsar till bolagets undersökningstillstånd Kleva nr 3 med Kleva gruva.
Kallmora 3
Kallmora nr 3 är ett undersökningstillstånd på 185 hektar med fokus på REE, järn koppar och bly i Norberg kommun. Inom detta område finns flera gamla järn och koppargruvor från 1800 och 1900 talet samt några gruvor där det även brutits bly och mangan. Den sista gruvan inom detta område stängdes 1948.
Pressreleaser
Klicka för att se bolaget alla pressreleaser
Kobolt är i rampljuset
Northvolt beräknas producera 32 000 MWh år 2024 i sin batterifabrik, till det behövs 6 500 ton kobolt årligen.
Sverige har ett antal fyndigheter med kobolt, en sådan känd fyndighet är Kleva 3 ett av våra undersökningstillstånd beläget utanför Vetlanda, Jönköping län.
Kobolt har inte utvunnits i Sverige på mer än hundra år. Vi importerar 350 ton kobolt främst till stålindustrin för framställning av specialstål, men också 650 ton kobolt i litiumjon-batterier.
Kobolt är en viktig råvara i det moderna samhället. Användningen inom industrin är mycket stor, och metallen är central i teknik för grön omställning. Kobolt är en viktig pusselbit i högpresterande batterier som behövs för klimatsmart teknik, men metallen är sällsynt och brytningen sker på väldigt få platser på jorden
Samtidigt är utvinningen i Europa mycket liten och framtidens kobolt kommer med största sannolikhet fortfarande huvudsakligen kommer brytas i Demokratiska Republiken Kongo som har de största koboltreserverna i världen.
”Man hittar inga mineraler under skrivbordet.”
VD Carl-Adam Andersson
Gruvnäringen i Sverige
Fakta
Idag är Sverige en av EUs ledande malm- och metallproducenter. Sverige är den i särklass största järnmalmsproducenten inom EU och produktionen av bas- och ädelmetaller hör också till de främsta.
Över 3 000 gruvor har funnits i landet, de flesta belägna i Bergslagen. Denna siffra är dock osäker och lågt räknad, enligt SGU så nedtecknades 903 stycken i Gävleborg på pappret men uppskattningsvis runt 3000 i verkligheten då alla schakt och dagbrott inte är medräknade. Många gruvor har också slagits ihop.
Vårt samhälle har ett stort behov av metaller och mineral. Europa konsumerar ungefär en fjärdedel av världens råvaror, men producerar endast tre procent. Vi är till stor del beroende av import. Enligt EUs råvarumeddelande måste produktionen i Europa öka.
En av de kritiska råvarorna är kobolt som har en stor ekonomisk betydelse men ingen betydande produktion finns inom EU.
Gruvhistorier
Att berätta gruvhistorier är ett sätt som gruvarbetare i alla tider haft som tradition. Kulturen i gruvan har beskrivits som sluten, mystisk och manlig. Begrepp som användes flitigt var stolthet, kamratskap och gruvkänsla men också cowboyattityd och macho. Historierna överfördes från generation till generation ungefär som ”roliga historier”
”Sånt som brukade hända på den gamla goda tiden, när dom inte hade några säkerhetsgrejor – och inte heller behövde några såna”
Gruvarbetarnas obekymrade säkerhet på de här livsfarliga arbetsplatserna med endast djupa hål och kantiga klippor att ta emot dem om de skulle tappa fotfästet där nere i gruvhålet där det var det kolsvart. Trots avsaknaden av dagsljus i de här underjordiska grottorna var arbetarna fullt sysselsatta med att borra i bergsväggen, sittande på utskjutande stockar utan säkerhetsanordningar. Trots att det var sommarvärme ovan jord, var grottans klippavsatser täckta av is och det rådde bistra köldgrader där nere i gruvan.
Kvinnor i gruvan
Kvinnor som var gifta med gruvarbetare anställdes ofta som gruvpigor. De kvinnliga gruvarbetarna arbetade bland annat med borrning, att krossa järnmalm och att transportera bort malmen. Även barn och gamla arbetade med att krossa malm. År 1900 blev det förbjudet med kvinnliga gruvarbetare. De hårt arbetande gruvpigorna är helt bortglömda i historien trots att de var minst lika modiga som männen. I en dagbok från 1800-talet finns att läsa att det noterades att de kvinnliga arbetarna använde tiden för nedfärd i gruvan till ”flitigt stickande, lika tryggt som om de suttit i hemmets lugna vrå”.
Falukorv
Vid Falu koppargruva användes linor tillverkade av tvinnad ox- och hästhud för att hissa upp malm från gruvan.
Oxarna kom främst från närliggande områdens bondgårdar men behovet av dessa rep ökade kraftigt blev allt fler områden leverantörer och till slut nådde beställningarna på djur bland annat ända till Småland som upptagningsområde och levererades i stora konvojer och slaktades vid framkomsten till Falun.
Köttet blev en biprodukt saltades och röktes. Tyskarna hade stort inflytande vid gruvan, Under 1500- och 1600-talen lärde tyskarna svenskarna att göra korv av det rökta oxköttet. Produkten fraktades senare till Stockholm, där den såldes under tidigt 1700-tal. Enligt Scan lanserades namnet falukorv i Stockholm i början av 1800-talet på de korvar som i stora mängder levererades från Dalarna. Under 1800-talet ansågs falukorv vara "arbetarmat". Under 1870-talet tog Anders Olsson, grundare till charkuteriföretaget Melkers, upp traditionen att röka kött i sitt enkla slakteri.
Den rökta korven utvecklades omkring 1890 till falukorv. År 2013 var Melkers enligt egen utsago det enda företaget som tillverkade falukorv i Falun. I samband med Falukalaset firas Falukorvens dag varje år i Falun.
Fet-Mats - en förstenad man
Gruvdrängen Fet-Mats kallades också Stor-Mats ett smeknamn folk förstod när de såg honom var från en by utanför Svärdsjö.försvann i mars 1677, inte ett ljud hördes från honom på över 40 år. Under dessa 40 år rasade gruvan ihop på midsommardagen 1687.
För att stötta Sveriges krigsekonomi (som hade stora behov) bedrevs rovdrift på Kopparberget i Falun, underminerat av gruvgångar som en gammal mycket torr ost rasade hela gruvan ihop och skapade det jättelika hål “Stora Stöten”, 95 meter djup, och 400 meter i diameter. Mirakulöst nog kom ingen människa till skada - midsommardagen och juldagen var de enda dagar på hela året som gruvan var tom.
1719 hittade man ett färskt lik nere i gruvan, men det ansågs märkligt för ingen person saknades. Man förde upp det i dagen, ingen kände igen honom. Förrän en gammal gumma steg fram och dramatiskt meddelade: "Det är ju Fet-Mats! Min trolovade!".
Liket hade mumifierats av gruvsalterna - det var därför det såg dagsfärskt ut. Då var det en världssensation, och för en rad kommande generationer skulle Fet-Mats förbli en fantasikittlare ev enorma mått. För Upplysningstiden blev han ett forskningsprojekt. En av de första som skrev om Fet-Mats var Carl von Linné, som intresserat fick studera honom 1734.
PR-pionjärerna på Bergslaget behöll honom i insaltat skick som en slags tidig turistattraktion i 30 år; först i en tunna, sedan i en glasmonter.
Fet-Mats begravdes, med stor pompa och ståt, under golvet i Stora Kopparbergs kyrka. 1816 flyttades hans kvarlevor till kyrkogården. Några år senare flyttades han återigen. 1862 tog man upp honom och lade kvarlevorna i en liten trälåda som sedan ställdes upp på vinden i kyrkan och glömdes bort.